Idag har jag varit iväg till Lena Brundin i Fullerö igen, på vallkurs. Det gick riktigt, riktigt bra faktiskt.
Vi började med att köra ett pass i hagen med lina på, såklart. Där tränade vi lite drivning, korta flanker och stopp (lägganden) och att försöka ha kontroll över henne så att hon inte får chans att gå bärsärk. Några gånger hann jag inte på henne, men i det stora hela gick det riktigt bra och tog fina stopp, drev kontrollerat (en bit ifrån) och släppte fint och lyssnade i flankerna. Hon börjar få in läggandena automatiskt, lade jag henne ner och tog några steg åt något håll och ropade på henne, så att hon ”flankade”, lade hon sig självmant när hon kom fram till mig. Vet inte riktigt om det är bra eller dåligt, men hellre att hon avvaktar än går på för hårt känner jag.
Andra passet fick hon gå i fållan och det var jobbigt! Tanken var att komma åt hennes bärsärkagång och få henne lugn och trygg i att vara nära fåren, så vi gick runt fållans ytterkant och såg till att hon hela tiden tänkte utåt och inte kunde gå in mot mitten och helt enkelt gå bärsärk. Ett par gånger fick hon spel, men sedan kom jag åt henne precis innan det spårade ur för henne en gång och då var det som om hon förstod vad som skulle göras, efter det kunde hon gå så pass nära fåren som 30-50 cm utan att flyga på dem, även om jag såklart ”pressade” henne lite och hade stenkoll på att hon inte gjorde något. Riktigt bra träning i alla fall, i fållan kändes det verkligen som om det var en liten pollett som trillade ner, så får vi se hur det ser ut nästa gång.
Nu sover hon som en stock, när jag tog ut henne ur bilen efter hemresan vacklade hon av trötthet, lillan. Det tar på att behöva använda huvudet!
Sofia Olsson 