Lägrespår i Söderhamn.

Helvetes jävla skit. Idag gick det inte heller, så vi fick bryta på spåret. Kanonfin klubb, kanonfina spårmarker och trevligt folk. Jag släpper på Isa på spåret, hon spårar jättefint och ligger mitt i spåret hela vägen och plockar en, två, tre, fyra, fem, sex pinnar innan hon spårar ett par hundra meter till och så är vi ute på vägen. Mottagaren skakar beklagande på huvudet och sade att tyvärr, men slutet ligger lite längre upp i spåret. Alltså, hade hon tagit slutet så hade vi i princip varit i hamn. En pinne borta på spåret är något jag kan leva med utan problem, men så jävla surt att hon spårar så himla fint hela vägen och sedan bara KLIVER ÖVER SLUTPINNEN!! Fy satan. När hon tagit alla andra? Och dessutom tagit de andra pinnarna redan ett par tre meter innan. Helvetes, helvetes, helvetes jävla skit.

Nu blir det inget mer tävlande förrän i höst med Isa, så får vi se då hur det går.

Lämna en kommentar