Vi hade allt, och friheten var ännu inte stulen.

Idag var jag till Gävle BK för att träna lydnad med Isa. Eftersom vi så smidigt blev uppflyttade ur lägre i helgen tänkte jag försöka mig på att starta högre rapport i Tierp i början av november. Det kan gå precis hur som helst, jag har påbörjat alla moment så det som är kvar är att få ihop det som är kvar så har man tur som en tokig kan det gå hur bra som helst (läs uppflyttning) men det kan lika gärna gå käpprätt åt h-e. Det är spännande att tävla;-)

image

Isa och kompisen Rally som är och hälsar på den här veckan.

Idag tränade vi först på framåtsändande. Detta himla moment. Jag har tränat saktagående sedan i januari-någon-gång vilket hittills går lugnt och stabilt och hon vet vad ”framåt” innebär, nu gäller det bara att på smidigast möjliga sätt sätta ihop dessa två delar och på vägen undvika katastrofer. Idag ställde jag ut en godisskål mellan de två framåtsändandekonerna och inledde med att köra två framåt-kommenderingar ur fritt följ mot skålen, det var inga problem. Hon galopperade fort ut till skålen och mumsade i sig godisarna. Därefter körde jag två stycken saktagåenden från godisskålen, det gick också väldigt bra: lugnt och fint skrittade hon. Till sist körde jag två stycken ”framåtsändanden”, där jag skickade ut henne till godisskålen ur fritt följ, lät henne stanna och mumsa i sig två små godisar innan jag sakta, utan att säga någonting, började gå mot henne. Första gången gick hon iväg själv lite prövande ut i ett saktagående, vilket ju resulterade i kastad boll och hallelujah, andra gången samma sak men där behövde jag lägga på ett lågt ”ssssss” för att hon skulle gå över i saktagående. Givetvis bollkastande och hallelujah även då! Det finns hopp med andra ord, nu ska vi jobba lite så här är tanken och vi ska så småningom kunna plocka bort skålen lite då och då för att se om hon minns och förstår. Jag ska även störningsträna saktagåendet med kommenderingar etc samt lägga på en inkallning på det. Jag ser nu när jag läser att det ser ut att vara jättemycket kvar, och det är det verkligen innan det är helt och fullt klart, men jag är övertygad om att vi åtminstone kommer kunna få ihop ett godkänt framåtsändande tills högretävlingen (peppar, peppar och så håller vi tummarna).

Efter lite vila blev det lite allt-möjligt-träning, sådant här roligt där allt går i ett för att ha hög aktivitetsnivå på henne. Först skall, går jättebra men är störningskänsligt, hon kommer lätt av sig om det är någon annan hund som gör något spännande eller som nu när folk körde agility på planen bredvid, men hon vet vad ordet betyder och skäller väldigt bra just nu, och tar självmant upp skällandet igen när hon checkat av störningen. Sedan lite runda en kon med varierande rusa-rakt-in-i-belöningen och inkallning-med-ställande-look-a-like. Hon gör ställandena bättre och bättre, men jag måste komma ihåg att kommandot ska ges som ”sssssssstOPPA” och inte ”STOPPA”, så att hon hinner uppfatta att jag faktiskt säger någonting och inte bara dumrusar rakt fram. Därefter lite fritt följ med bollen hängandes ur min hand ner bredvid hennes vänstra bog, vilket gör att hon inte tränger (applåder), körde sedan ett par snabba hopp över hindret innan det blev två korta platsliggningar där jag gick bakom skranket. Det är ju dold platsliggning i högre, så det måste vi ju få till…

Som sagt, vi har lite att fila på, hinner vi absolut inte bli klar kommer vi inte att starta men jag ska göra mitt bästa för att vi ska åtminstone ligga på en hyfsad nivå. Om inte annars får vi starta högre i mars, det överlever vi!

Lämna en kommentar