Detta mäktiga skådespel såg jag igår när jag var ute och gick med hundarna. Himlen är fantastisk.
Ölandslägret!
Nu är vi hemkomna från Öland och nästan en veckas hundläger. Vi åkte ner vid 13-tiden och kom fram till campingen vid midnatt. Det blev många stopp längs vägen, men vi hade ju ingen brådska.
Lägret anordnades av hon som har pappan till Muskot, så det var nästan uteslutande mallar där. Någon kelpie, några schäfrar och så klart min Isa, men annars bara mallar. Små, stora, med mycket driv och med lite driv, valpar, unghundar och SM-kvalade hundar. Och så klart tillhörande superduktiga förare!
Eftersom de flesta på lägret pysslade med skydds var det också det som det var huvudfokus på. Även Muskot fick prova leka lite, men hans reservation ställer till det en del. Han kampar super med mig men tyckte att figgen blev lite för otäck. Tillslut lade sig figgen ner på mage och tittade ner i backen och lekte lite med trasan, och då kunde han kampa lite med honom samtidigt som jag stöttade. Jag har absolut inga planer på att köra lille Muskot i skyddet, främst på grund av hans reservation men också för att vi inte har någon figge i närheten. Däremot kommer han behöva genomgå MH och förmodligen också MT, och därför är det bra att i hans takt börja leka lite med andra än mig. Men det kommer, det är jag helt övertygad om 🙂
Utöver skyddet pysslades det med sök, spår och rapport samt uppletande. Isa fick under veckan köra två spår, två uppletande samt en RAPPORT!! När hon insåg att hon skulle få springa rapporten så höll hon på att dö av lycka, det var verkligen the time of her life! Hon fick springa med unghundarna, så det var en grundsträcka på typ 200 m och två förlängningar à 50 m, men ändå. Hon var, som väntat, tokladdad och tog i i varje steg och sprang helt sjukt fort. Men det bästa av allt – hon var inte ens stel efteråt! Så glad för det!
Muskot har fått två sökträningar, två rapporter/budföringar, två spår, två uppletande och lite lydnad. Han har skött sig superfint. Söket har ju vi mest jobbat med klickersök, men nu utökade vi det lite. Figgarna gick ut på fullt djup nästan och så fick han se dem typ sista fem metrarna innan de stack in bakom ett träd och så släppte jag, så fick han springa ut och äta korv. Sedan gick jag efter, kopplade och tog tillbaka honom till stigen och så vidare. Det gick verkligen bra, ingen tvekan alls!
Även spåret har börjat fungera. Vi kör ju som ett U nu med spontanupptag och hej vad det går! Han tycker att det är superkul att spåra och hitta kampen i slutet. Jätteduktig! Lika rapporten, även om vi skickar som förlängda budföringar gör han det superbra med mycket motivation. Det är så enkelt att ha en sån hund som är så himla lättlärd och vill jobba. Isa var ju tvärtom i den här åldern, vi kunde ju knappt börja träna förrän hon var efter året. För Muskot bara funkar allt! Så härlig.
Sen åkte vi hem igår vid 14-tiden. Det blev inte lika många stopp då så jag var hemma vid 23.30 och kunde sova vid midnatt. Skönt att få ha både lördag och söndag nu att inte göra något på, för på måndag är det plugg som gäller igen!
Spårkul.
Idag har vi tränat igen, denna gång stod spår på schemat. Vi har ”spårat” lite på asfalt och grus med godis i spåret några gånger, men jag har upplevt att Muskot mer letar godis än faktiskt spårar då. Därför provade vi här i veckan att lägga ett par korta spår i skogen, där far gick iväg som ett litet U och lade en godisburk på mitten. Muskot tyckte att det var jättespännande att gå och kika vad far min hade pysslat med i skogen, så han spårade jättefint!
Idag åkte vi som sagt ut igen och lade två U-spår. Första spåret fick Muskot se när far gick iväg och han spårade jättefint, kom av sig en gång men jobbade sig tillbaka helt själv utan tidsfördröjning till spåret och hittade slutet. Mycket nöjd malle! Andra spåret fick han inte se när far gick ut det, och så gjorde vi som ett spontanupptag från sidan av spåret. Ja, vad tror ni då, lille pojken tar spåret direkt åt rätt håll och spårar kanonfint! Lika här, ett kort tapp där han hade lite bråttom men jobbar sig superfint tillbaka till rätt spår. Vilken guldkille!
Vi har även inlett med ett par små uppletande, där jag bundit honom i ett träd och gått och lagt massa grejer framför honom. Därefter släppt och promenerat omkring tillsammans med honom bland grejerna och dem hittar han som om han inte gjort annat! Superfin näsa har han.
Isa fick också gå ett spår idag, men lite längre än Musses. Hon har inte spårat på flera veckor, men var väldigt taggad och spårade väldigt engagerat och trevligt! Bästa Isa! Alla pinnar plus slut med in, henne kan man lita på.
På söndag åker vi till Öland för en veckas läger, så får vi se hur mycket vi hinner träna där. Förmodligen en hel del om jag känner det här gänget rätt! ☺
Återkomsten!
Äntligen börjar motivationen komma tillbaka! Det känns som ett hallelujamoment faktiskt.
Jag har ju tränat ändå, men mest som lite pliktskyldigast om ni förstår. Nu har dock saker och ting börjat falla på plats och motivationen ökar varje dag. Mycket möjligt att det beror på att vi ska på läger med några av Sveriges bästa hundförare samt några valpköpare om ett par veckor, och jag har sett hur långt valpköparna faktiskt hunnit i sin träning 😁 Känns som att vi behöver shape up litegrann!
Isa tränar inte så mycket, hon filar. Filar på stegförflyttningar, på krypteknik, på ingångar och allt annat som behöver filas på. Hon filar på bra faktiskt!
Muskot tränar däremot. Vi har dessutom rätt mycket att träna på. För det första kan jag nämna att vi tränar en del skogsarbete – både sök, spår och rapport. Allt är ju fortfarande på bebisnivå, men det går bra hittills. Sedan tränar vi lite förberedande inför lydnaden. Bland annat att vara klickerklok, stå med framtassarna på en pall, hålla ögonkontakt, stadga i sitt och ligg, omvänt lockande, leka kamplekar och byteshandel.
Han känns himla smart och arbetsvillig, min lilla kille. Kampen kommer hela tiden, varje dag, och nu är han riktigt engagerad. Dock har han bara småpiggar i munnen så något grepp är inte att tala om än så länge. Vi får vänta ett par veckor, så kommer det med.
Muskot lyckades kliva över 20kilosgränsen för några dagar sedan också, så nu börjar han bli en stor kille!
Long time, no see.
Nu var det över en månad sedan jag fick loss tid till bloggen. Under den här månaden har det hunnit hänt mängder med saker, för det första är jag numer byggnadsingenjör på riktigt till exempel! Vi fick mycket beröm för vårt examensarbete som handlade om energieffektivisering. I förra veckan redovisade och försvarade vi vårt arbete.
Sista maj hämtade jag hem en liten islandshäst. En väldigt gullig tjej som heter Samba. Brunskäck, född 2006, femgångare, 132 cm hög, outbildad men snäll och med en V8-motor. Väldigt härlig häst att rida! Jag har tagit henne på foder över sommaren, som en liten examenspresent till mig själv. Det var ju fyra år sedan den 7/6 som jag hade häst sist.
Musse-Muskot har växt och växt. Nu rockar han Isas halsband och sele för en stund, men jag misstänker att det inte är många dagar bort innan han behöver ha ett större. Han är fortfarande väldigt mysig. Den sociala försiktigheten som han har släpper mer och mer. Vi tränar mycket klickersök med olika figgar och det tycker han är det bästa som finns! Alla han möter får mata honom med lite godis, vilket har gjort att han nu nyfiket smyger fram och känns det OK så provar han att hoppa upp med framtassarna och tigga lite. Stora framsteg, med andra ord. Första sökträningen satt han ju i mitt knä hela tiden och vågade inte gå fram, utan resten av gänget fick sträcka sig fram och mata honom.
Han har också varit lite ”mesig” i kampen. Gärna plockat med saker och bärt dem som en retriever, men helst inte kampat. Han har också varit lite svår att engagera i lek på klubben och nya ställen. Nu har det dock börjat släppa. Vi leker jaktlekar med en stor och mjuk kong fastsatt i ett brett band och den älskar han. Det pyser ut luft när man klämmer på den och han tycker att pysljudet är döhäftigt. Nu har vi även kunnat leka samma jaktlekar som går över i kamplekar med kampduttar i fårskinn och, kors i taket, kunnat belöna loss-kommando med godis för att sedan kunna starta upp leken igen utan att han låser på godiset.
Vi har även spårat litegrann och det tycker han är jätteroligt. Lite för roligt kanske… Ser han att jag lägger spår från bilen så skriker han non-stop och är helt vild när jag plockar ut honom. Gulligt nu som 15 kg-malle men mindre gulligt när han är 2 år och väger 40+. Det behöver vi jobba lite på.
Isa är fortfarande jättefin och fräsch. Vi funderar på om vi ska anmäla till ett elitspår i början av juli, men det har blivit så enormt lite spårat under exjobbsperioden att det inte känns helt hundra. Lydnaden går dock framåt, vi behöver såklart mycket kedjor och länkningsträning innan det sitter ett helt elitprogram men momenten var för sig börjar se bättre ut. Nu har hon dock börjat fälla, så risken finns att hon kommer löpa under vecka 29 när vi ska på läger på Öland… Mycket möjligt att även 5,5 månadersmallen kommer tycka att det är spännande. Vi hoppas att hon håller igen över lägret, så slipper det bli trassel.
Nu ska jag fortsätta med sommarkursen jag påbörjat, för att håva in lite CSN under sommarmånaderna också. Vi hörs!
Läger, skoinlägg, spår och bad.
Det är vad de senaste dagarna bestått av. Lägret var verkligen jättetrevligt, massa bra hundträning i både spår och lydnad och uppletande. Isa är en maskin verkligen, bara kämpar på trots att det var årets första varma dagar med nästan 25 grader plus varje dag. Superhärligt! Mindre härligt var det dock att det var ett stort hål i luftmadrassen, vilket gjorde att jag två nätter i rad sov på golvet innan jag den tredje natten gav upp och åkte till lägenheten och sov.
Lillen har börjat få spåra lite också. Han har fått tre spår hittills och inte riktigt hajat grejen ännu. Men vi har gott om tid på oss så det är ingen brådska.
Eftersom det har varit så himla fint väder nu har vi ju också badat. Isa älskar ju att bada så hon blir överlycklig varje gång vi närmar oss vatten. När vi var upp till Strömaren och badade och åt middag så låg hon i och simmade hela tiden. Tillslut fick jag säga åt henne att gå upp för då såg jag hur hon frös. Inte för att hon förstod det… Muskot lyckades klara av premiärdoppet också. Isa simmade nämligen väldigt nära bryggan och så skulle han ”bara” ta ett steg till mot henne och plumsade rakt ner. Lite panik blev det men jag tror att han tyckte att det var mest obehagligt att jag sedan lyfte upp honom i nackskinnet på bryggan. Håhåjaja, han lär sig snart nog.
Igår kväll vid 22-tiden passade dessutom den lille herrn på att äta upp mitt ena skoinlägg i gel som jag har i springskorna. Han har varit på de tidigare men så ställde jag upp skorna på ett bord igår för att jag skulle slippa vakta på honom hela tiden. Plötsligt hör jag hur han smaskar på någonting och ja visst – då hade han obemärkt lyckats få ner skorna och precis när jag ska böja mig ner mot honom och ta av honom ilägget så SVÄLJER han den. Vafan, Muskot. Det blev till att ringa till distriktarn, som hade jour ute i Hökhuvud i Gimo ca 1 h bilfärd från mig. Hon sade att det var lika bra att komma in direkt, man hade tydligen max 2 h på sig från det att de ätit något olämpligt till att det har gått för långt ner i magen/tarmarna för att man ska kunna få ut det genom kräkning. Satte mig i bilen direkt och åkte dit, var framme strax efter 23 någon gång. Då fick han först lite god mat och sedan en kräkspruta i nacken, och bara efter ett par minuter hade han kräkts upp den. Han fortsatte kräkas flera gånger såklart och mådde väldigt illa ett bra tag efter. När vi åkte hem sov han gott hela hemresan och hela natten fram till klockan ringde vid 0830.
Puh! Vad snabba de kan vara alltså. Det är inte roligt. 2500 kr fattigare blev jag genast och några mil extra på bilen. Men det är det ju värt eftersom allt gick så bra. Nu ska jag fortsätta med exjobbet en stund till…
11 kg och 12 v-vaccinerad.
Det händer saker varje dag med den lille gossen. Inte för att han är så liten längre, som sagt. Vi vägde honom vid 11 v och då vägde han 11 kg. Vi siktar mot 40 + kilo tror jag… I måndags vaccinerades han för andra gången, så nu är det fritt fram att börja hänga överallt. Känns bra!
Igår fick Isa gå ett riktigt långspår, hela 3,3 km! Vi körde konkurrensspår med Yksan, Blixten och Isa så alla fick ca 1000 m var, men trots att de inte går först så spårar de ju hela tiden så totalt var vi ute i 75 min. Det blir spårkondition som heter duga det! Isa var så, så laddad och spårade klockrent, men tog bara 2 av 4 pinnar självmant. Pinnträning!
Idag på eftermiddagen åker vi på rapportläger på klubben. Det är jag som dragit ihop det och vi blir ca 22 stycken så det ska bli jättekul. Muskot är ju en liten blygis som tycker det är lite jobbigt med människor = skäller väldigt mycket, så jag tror att det blir bra för honom att umgås med väldigt mycket folk en intensiv period här. Mycket godis utlovas, Muskot!
Ikväll är det också tävlingsträning på klubben, ska bli jättekul att få köra några moment med Isa. Blir nog fritt följ, en slät inkallning och metallen. Får vi se hur hon känns 🙂
Vi växer!
Och blir bara större och större! Eller ja, vi är kanske fel ord nu när sommaren närmar sig. Å andra sidan snöade det glatt idag den 28/4 så det kanske inte blir någon sommar. I sådana fall är det ju lugnt. Hur som helst, valpen växer. Vi var in till Arken Zoo igår och då fick han ligga i min famn medan min vän botaniserade kring hundmaten, och jag har väl aldrig varit så slut i armarna någonsin efteråt! Muskot var nöjd dock.
Han har börjat sova ordentligt på nätterna också = känner mig som en ny människa. Igår natt sov han mellan 23-06 och idag 22-07, och då vaknade jag vid sju av att han snarkade så han hade nog kunnat sova en stund till.
Jag har börjat fixa i ordning balkongen också. För ett par veckor sedan var jag iväg och slängde skräp som stått där sedan rusten och för ett par dagar sedan svabbade jag av plastmattan som ligger därpå. Rent och fint blev det! Idag var det sol så då passade jag på att lägga ut trallen jag köpt. Blev jättebra, nu ska bara kanterna fixas till så är det sedan dags att slänga ut balkongmöbler!
Isas träning går också vidare. Vi har tragglat inkallningsläggande till förbannelse och äntligen börjar det ge riktigt fint resultat! Tidigare har hon tvekat så hon först stannat och sedan efter ytterligare ett kommando lagt sig = kassa betyg! Nu börjar det se bra ut så vi kommer nog vara redo för höstens tävlingar.
Nu är det dags att ta kväller framför tvn, men först en dusch 🙂
Gullevalpen!
Muskot blir verkligen gulligare och gulligare för varje dag som går. Det är en sådan enorm skillnad mot hur Isa var, hon viftade inte på svansen åt mig förrän hon var nästan 1,5 år. Muskot stryker bak öronen och blir ÖVERLYCKLIG varje gång han ser mig. Ligger han och sover och jag går förbi öppnar han ena ögat och viftar på svansen. Isa gör det liksom fortfarande inte 😉 Han gillar att bära på saker och visa upp de för mig – TITTA matte vad jag hittade! Och hänger där jag hänger.
Vilken skillnad mot collievalpen som helst var någon annanstans än där jag var och som hellre åt mask från gräsmattan än busade med kampen, och om hon kampade så stack hon långt bort så fort jag släppte på grund av HENNES. Hon har alltid varit sig själv nog och när lite grundträning satt sig så tycker jag verkligen om den egenskapen. Hon är fantastisk att träna och tävla med och numer tycker hon att det är rätt häftigt att hänga med mig, så från att ha varit ett till maskätande från att få flytta tillbaka till Sollefteå har vi blivit världens bästa vänner.
Jag hoppas att Muskot blir lika bra i träningen som Isa är, men om han inte blir det så kommer han att bli en gosig nallebjörn på 43 kg som kommer att ha som huvuduppgift att värma sängen, så det löser sig det med. Nä, på riktigt är han världens goaste bäbis. Så fort vi får 12 veckors vaccinet den andra maj så ska vi inleda lite riktig träning 🙂 Längtar tills dess!
Dagens träning.
På eftermiddagen åkte jag och hundarna ut och spårade en sväng och körde lite uppletande, tillsammans med mor och far.
Det var första gången Isa fick köra ett uppletande sedan i höstas, så hon var helt överlycklig när hon fick på sig skynket. Rutan var kanske 30 m bred och 50 m djup och vi lade ut sex föremål. Isa fick gå (ynka) två skick eftersom vi är i uppstarten av all träning. Trots att det var länge sedan hon körde så gjorde hon enormt bra ifrån sig. Snabba skick, näsan var så på att den lyste klarröd och inte ett tugg så långt ögat kunde nå. Fantastiskt kul!
Spåret sedan var ca 350 m långt med ett upptag, två föremål plus slut. Upptaget gjorde hon klockrent. Hon kom på spåret, checkade av åt fel håll innan hon vände och gick rätt. Då låg första föremålet bara 40 m från upptaget så hon fick bingo direkt! Duktig! Spåret gjorde hon sedan jättefint och motiverat, med fint jobb i vinklar och vid föremål. Hon är så himla rolig att träna, denna collie.
Imorgon blir det vila för henne, hon har gått rätt ”hårt” från i onsdags så det är nog välbehövligt att smälta allt.
Sofia Olsson 